Var mjölken kommer ifrån spelar roll ur många perspektiv. Det handlar om grundläggande förutsättningar som att den ska vara näringsrik, kontrollerad och helt enkelt säker att dricka. Det handlar också om hur nära konsumenterna mjölken produceras och om hur lagar och regler påverkar produktionen.

I Sverige är det lag på att mjölkkor ska gå på bete utomhus och det gör oss världsunika. Vi kan även vara säkra på att mjölken kommer från kor som är friska och som inte får antibiotika i onödan. Detta bidrar till att minska risken för antibiotikaresistens – både bland kor och människor. Väljer du svenska mjölkprodukter är transporterna ofta kortare eftersom vi har mjölkproduktion i hela landet.

Basen i kornas mat är grovfoder, exempelvis bete, gräs- och klöverensilage, halm och majsensilage. Oftast får korna även ett tillskott av mer näringstätt kraftfoder. Det behövs för att korna ska producera mer mjölk. Korna behöver mycket energi men också protein. Det kan de få från exempelvis rapsmjöl (en restprodukt från rapsoljetillverkning), drank (en restprodukt från etanoltillverkning), betfor (en restprodukt från sockertillverkning), åkerböna och soja. Användningen av soja har minskat mycket i svensk mjölkproduktion och det används ca 17 gram soja per kilo mjölk, vilket är ungefär hälften av EU-genomsnittet.

Ekologiska gårdar måste vara självförsörjande på foder till minst 60 procent enligt KRAVs regelverk. Fodret måste odlas ekologiskt, vilket innebär att man inte använder konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel.

Olika gårdar använder olika mycket energi. Detta beror bland annat på vilka tekniska lösningar man har, var i landet gården ligger och hur man arbetar på gården.

Energiåtgången påverkas exempelvis av viken typ av ventilation man har, hur man värmer varmvattnet och hur man kyler mjölken. Andra faktorer som påverkar är hur man utfodrar djuren och hur man gödslar.

Miljöpåverkan beror också på var energin kommer ifrån, om det exempelvis är från förnybara källor som sol, vind och vatten.

När vi talar om god djurhållning betyder det att utgå från djurens behov och naturliga beteenden. Detta är en del i vissa märkningar, men i Sverige har vi också lagar som skyddar djuren och en stark tradition av att behandla våra djur väl. God djurhållning handlar om att föda upp friska och välmående djur.

Allt som vi ger djuren påverkar hur de mår. Och det påverkar också mjölken. För att skydda både människor och djur finns det några viktiga regler. Djuren har rätt att komma ut på bete. De ska få bra foder med rätt näringssammansättning så att de växer och håller sig friska. Djuren får bara antibiotika (penicillin) om de är sjuka och en veterinär har ordinerat medicinen. De får inte ges hormoner för att de ska växa snabbare eller utvecklas på ett visst sätt.

Mjölkgårdarna bidrar till biologiskt mångfald. Främst genom naturbetesmarkerna där många hotade arter trivs, det gäller både växter och insekter.

Gårdarna kan också ge negativ miljöpåverkan om de använder kemiska bekämpningsmedel. Även mjölkprodukternas förpackningar påverkar miljön, eftersom de görs av pappersmassa från skog. Ett bra skogsbruk tar hänsyn till både miljö och social rättvisa. Det innebär att människorna som jobbar i skogen har schyssta villkor, att man följer lagar, tar hand om marken och bevarar ekosystemet och den biologiska mångfalden.

Det är också på gårdarna som det finns positiva aspekter av produktionen som att djurgårdar gårdarna bidrar till biologisk mångfald.

När det gäller klimatpåverkan från mat, särskilt animaliska livsmedel, är det generellt bara en mindre del som kommer från växthusgaser som transporterna släpper ut. Den största miljöpåverkan är den som sker ute på gårdarna. Men för miljöns skull finns det ändå en poäng med att minimera transportutsläppen. Man kan göra det genom en effektiv logistik, det vill säga köra så korta sträckor med så fullpackade fordon som möjligt. Man kan också använda förnybara drivmedel som ger lägre växthusgasutsläpp än fossila bränslen.